lördag 20 februari 2010

Pol Roger Brut 1989

Måste erkänna att förväntningarna var ganska höga inför kvällens vin. En mogen champagne, en favoritproducent och bra årgång. Och jag blev inte besviken (även om första intrycket var för mycket jordkällare och jordiga äpplen). Det är gott för att uttrycka det enkelt. Och moget och friskt. Champagnehuset Pol Roger behöver knappast någon presentation. Druvsammansättningen är 60 % pinot noir och 40 % chardonnay. Färgen är gyllengul med klar lyster. Doften är stor med härligt rostade toner, rostat bröd med mycket smält smör och engelsk aprikosmarmelad. Vinet har klart tydliga drag av bokna äpplen. Men komplexiteten ökar efter ett stund, och jag hittar också valnötter, kanel, romrussin, cigarrlåda, kaffe, gräddkola och lite läder. Doften känns lite övermogen och korken pös ut utan egentligt tryck. Är det någon mousse kvar? Smaken är elegant, torr och med bra balans, men bubblorna är försvinnande små (mer sprits än riktiga bubblor). Fruktsyran är full av liv och skumpan känns inte alls trött i smaken, och mineralkaraktären finns där (musselskal och krita). Det är smakrikt och associationerna går till blodgrape och blodapelsin. Valnötterna och de mogna äpplena ringlar kvar länge. Bra och ett riktigt sniffarbubbel! Gillar man mogen champagne är det här ett säker kalasupplevelse. Men i slutändan vet jag inte riktigt vilket ben jag ska stå på: Pol Roger 89 är en härlig upplevelse (över 20 år gammal, bara det, och full av liv), men de övermogna och lite jordiga äppelaromerna är svåra att förlika sig med fullt ut när slutbetyget ska sättas.
Pol Roger Brut 1989: 4p av 5

2 kommentarer:

  1. Jag har provar _många_ 1989:or och jag har svängt från ståndpunkten om övermogen kladdig frukt till en av de stora årgångarna med ålderståliga syror och ren äppelfrukt utan svamptoner. Visst, det finns mycket bokna äpplen och massor av vaxiga toner men de ackompanjeras av bra syror och skarp definition när åldern kommer till sin rätt.
    Jämfört med 1990 drar de det kortare strået, men de har en helt egen karaktär jag är helt såld på.
    Klart underskattad årgång.

    SvaraRadera
  2. Winepunker, tack för inspelet. Jag ändrade mig också under kvällen. Första sniffen var inte alls i min stil, men bakom det mogna så finns det härlig friskhet, både i doft och smak! Bra skumpa är oslagbart.

    SvaraRadera