lördag 11 september 2010

Château Pibran 2005, men vad fan...

Enda "primör"-köpet som jag hade råd med av den hajpade årgången 2005. 92 poäng av Wine Spectator gjorde säkert sitt till att jag valde just Pibran. Så är det något att ha... 2006:an var ingen succé med dominans av merlot (70 %). Årgång 2005 har slottet (eller närmare bestämt Pichon-Longueville) blandat ihop 65 % cabernet sauvignon och resten merlot. Färgen är mycket mörk och djupt röd. Och redan vid dekanteringen så blir man lite misstänksam - mycket nya fat, vanilj och det osar nya världen-frukt lång väg. I glaset är det ingen skillnad. Överextraherad frukt, svarta vinbär, kaffe, plommon och korinter. Men också kokta rödbetor och potatisskal. Smaken är koncentrerad, fyllig och fruktsyran är på gränsen för låg. Den här egendomen gör mig totalt besviken. Vad är ursprungskaraktären med ceder, stall, jord (potatisskalen hör kanske dit...) sirliga friska syror och slank kropp? Varför en fruktbomb med för mycket nya fat som inte är integrerade för fem öre, och varför överjobba i både vingård och källare för att få fram ett fruktigt vin - antagligen för att passa USA-marknaden och Asien... Visst finns det tanniner, men för mjuka och göms undan av för mycket syltkok. Det här vinet (stilen) är fan så dåligt för 250 kr, och för att komma från Bordeaux där vingårdarna gränsar till Mouton, Lynch-Bages och Pontet-Canet. Nya världen-stil från Gamla världen undanbedes (och betyget åker ner i källaren, bland annat för att årgången räknas till den bästa någonsin, eh 2009 anyone?). Tips: kyl vinet rejält. Vinös-bloggen är dock lyrisk. Dag 2 så har vinet faktiskt kommit lite till sans, mer bdx-lika toner, ceder, tobak och stall. Men fortfarande drag av kokta rödbetor och potatisskal...
Château Pibran 2005: 1,5p av 5

10 kommentarer:

  1. Detta gillar jag. Inte vinet men att två erfarna kan tycka så helt olika om samma vin. Det stärker bara det faktum att man alltid ska testa en flaska och känna av sina egna smaklökar och lita på sina egna preferenser. Ingen har fel, ingen har rätt. Men man ska göra sig själv en tjänst att alltid alltid lita på sina egna sinnen och ta det andra skriver med en nypa salt.

    P.

    SvaraRadera
  2. P. Håller med till fullo, samtidigt måste man ju "chansa" ibland, svårt att veta vad som är bra eller inte om man inte få prova innan.... Pibran är i alla fall körd nu ;) oavsett eventuella höga poäng i framtiden.

    SvaraRadera
  3. Chansa är ju endel av det roliga med ska man inte glömma bort :). Som läsare tror jag man med tiden kan lära sig paletten hos den som skriver och på så vis ganska säkert kan köpa ett vin och veta att man själv kommer gilla det. Sen är det skönt när inte hela bloggosfären tycker likadant. Det är skönt att se att det faktiskt finns individualism och att man inte påverkas av varuprover (inte sagt du får det) osv som jag tror blir mer och mer vanligt tyvärr när leverantörer märker hur det påverkar sälj.

    P.

    SvaraRadera
  4. Instämmer helt, Birk. De personliga stilpreferenserna är allt och poängen har väldigt underordnad betydelse. Vi gav upp Pibran för något år sedan, precis på grund av den stil du beskriver. Vi kommer aldrig att köpa en Pibran igen.

    Varuprov eller inte, i glaset är det ju bara vinet som gäller. Då kvittar det om man fått det eller köpt det, även om det är bra för läsaren att veta vilket. Ett felriktat varuprov kan ju också slå tillbaka på ett "mindre önskvärt" sätt, så några såna ser vi aldrig till, lustigt nog. Importören har nog rätt bra koll på var ett vin kan tänkas träffa rätt och chansar inte hej vilt.

    Inget går upp mot att pröva själv...

    SvaraRadera
  5. Finare Vinare, visst har poängen mindre betydelse, men höga ger onekligen höga förväntningar, fallet blir desto hårdare..., samtidigt så är det ju ett bra verktyg för att visa någon sorts indikation... Men överlag så har ju jänkarna (Wine Sepectator, Parker) förkärlek till fruktdrivna viner, vilket inte jag gillar. Men att gå på minor tillhör vinprovandet ;).

    SvaraRadera
  6. Guran i vinkällaren12 september 2010 kl. 13:08

    Ett annat perspektiv kanske... Köpte ett 15-tal helor och några halvor trots en viss skepsis - designad fruktbomb utan elegans - vilket säkert många 2005:or "byggdes" till. Testade alla halvor och gillade dem skarpt men tre helor - nej, nej och åter nej!! Slutnot: Man bör testa halvor och spara helor de första åren. Går det åt helsike med taskig utveckling (manipulerat basmaterial)blir väl grannarna nöjda vid grillfesterna.

    SvaraRadera
  7. Guran, ett bra tips. Och skulle gärna se fler halvflaskor av lite bättre kvalitet på bolaget, inte alltid man vill hälla i sig en helflaska (även om många går att spara ett par dagar efter öppnandet).

    SvaraRadera
  8. När ska 50cl flaskorna göra intåg i Sverige då? Alldeles lagom för två tycker jag själv.

    P.

    SvaraRadera
  9. Guran i vinkällaren14 september 2010 kl. 08:36

    Vill ni ha ett tips på elegant bordeaux från 2005 - till ett bra pris. Köp Ch. Le Puy 2005 i best. sort. för 3.060 kr. (12 pack) med doft av röda, vilda bär (åkerbär, hallon, röda vinbär) samt dito smak - härligt, rent, balanserat och med total frånvaro av manipulation. Drick detta "naturvin" på "fruktdagar" (enl. biokalendern) och undvik "rotdagar" (mest barksmak). Har själv köpt 5 lådor och har som "husvin" - allt annat än "designat" vin med med fatrostning och överdriven extraktion.

    SvaraRadera
  10. Hej!

    Vi vill bjuda in dig på vinprovning. Läs mer om den och om oss på http://spotandtell.se/blog/spotting/forhandsprovning-trio-chardonnay/

    Maila katja@spotandtell.se om du vill komma (begränsat antal platser).

    SvaraRadera