lördag 9 februari 2013

Bordeaux vs Kalifornien

Fyra viner, två jänkare mot två fransoser (Dunn Howell Mountain 05, Stonestreet Alexander Valley 04, Leoville Poyferre 04, Leoville Barton 04). Vem kommer att stå överst på pallen? Jag provar halvblint (vet inte om ordningen).
Vin nr 1 är mörk rött i färgen och har inga direkt toner av mognad. Doften är aningen knuten till en början, men kommer igång med en blandning av rostade ekfat, kaffe, svarta vinbär, plommon, aningen fruktkaka, ceder, blyerts och lyxig mörk choklad. Smaken är mkt frisk, stram och tydliga sträva tanniner, svarta vinbär, stall, ceder, örter och jord samsas med blananserad frukt. Elegant. Sätter den som bordeaux (Poyferre?) och min etta.
Vin nr 2 har liknande mörka färg. Doften är stor fruktig med tydliga vinbär, men också en blommig ton som drar åt viol och gröna örter, nyklippt gräs och grön paprika. Faten består av vanilj och lite rostat kaffe. I slutet anar jag även en sorts gummiton, som kanske drar åt svart vingummi... Smaken är fyllig, fruktig med vanilj, ceder, jord, blyerts, vinbär och vinbärsblad, stramt och strävt och vinet känns fortfarande ungt och slutet andas toner av teblad. Gissar den som Kalifornien och sätter den som tvåa.

Vin nr 3 har mörk röd färg med aningen rödbruna nyanser. Doften är stor med tydliga drag av stall och grisfarm. Här visar doften på tydliga drag av brett och vinet känns inte helt rent. Tobak, aningen bränd doft som drar åt askkopp. Smaken är frisk men lider av brett och tankarna går till gödselhögen på stallbacken. Klart en bordeaux (Barton?), men inte min smak, känns old-school och vinmakningen skett i skitig källare... Min fyra.
Vin nr 4 är mörk röd och har relativ dov doft och känns knuten, men hittar ändå mjölkchoklad, vanilj, röda bär, vinbär, ceder och jord. Smaken är fyllig med mycket frukt och sträva tanniner, ceder, blyerts, örter och paprikatoner. Kalifornien min trea.

Det var inte så svårt att skilja ursprungen åt. Frukten hos jänkarna är mer tydlig och framträdande även om det finns gott om tanniner och de är gjorda i sval stil. Sen är smaken som baken. Resten av gänget som provade hade Dunn som favorit och blir klar vinnare ikväll med Poyferre och Stonstreet på delad andra plats. Dunn Howell Mountain 2005 är ett bra vin. Bra balans, mycket smak och härlig frukt som backas upp av strama tanniner, med stenig och jordig mineral. Men för min del gillar jag Poyferre lite mer, elegantare och har tajtare kropp (dricks bra nu, men lever lugnt 5 år till).


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar