Mont-Redon, Chateauneuf du pape 2005

Chateau Mont Redon 2005, halvflaska. Här virvlar det av intryck som försvinner lika snabbt som de dyker upp. Mörka körsbär, lakrits, aningen fat, animalisk doft och sprängsten. Smaken är mycket kryddig, främst vit- och svartpeppar. Syrahtonerna (grenache 65 %, syrah 15 % mfl) ligger i bakgrunden, men som ibland dyker fram tydligt. Nästa stund är vinet knutet och mycket ungt. Aromerna är inte tydliga utan ligger mer på en subtil nivå, men vinet är fruktigt och med balanserad strävhet, avslutningen mycket pepprig och lite eldig (14,5 %). Helt okej vin. Går att lagra.
Chateau Mont Redon 2005: 3 p av 5

Alsace vindag

Alsace vindag på Operaterrassen var välbesökt och det fanns mer att prova än jag hann med på knappt tre timmars besök. De flesta viner går att få tag på, i värsta fall genom privatimport. Jag provade en del 2007or och imponeras av en överlag hög fruktsyra, högre än vanligt, och att restsötman inte stack ut.

Bestheim
Cremant Brut Chardonnay, ren frisk doft, äppelblom, citrus, torrt, friskt med äppel, citrus. Lätt stil. Cremant Brut Blanc de Noir, 100 % pinot noir. Större doft, mineral, rökig, och lite brödig stil. Smakrikt.

Cremant Brut Rosé, lättare stil, jordgubbar, röda bär, och mycket frisk. Härligt sommarvin.

Bestheim är en stor kooperativ som inte gör de mest personliga vinerna. Men imponerar än då med renhet och bra priser (deras stila viner provades ej).

Leon Beyer
Riesling Les Ecaillers 2004, supertorr med viss utveckling, mineral, petroleum, honung och grapefrukt. Smakrik.

Pinot gris 2006, kryddigt, aprikos och blommigt, druvtypisk med aningen ylle och toner av svamp.

Gewurztraminer 2007, blommigt, kryddigt, litche, rosor och aningen jordig/mineral. Torrt och mycket friskt, forftarande väldigt ung.

Gewurztraminer Comtes d'Eguisheim 2000, moget och utvecklat vin, med en massa intryck, ylle, torkad aprikos, honung och parafym. Torrt och verkligen speciellt, gilla eller ogilla?

Gewurztraminer Selection de Grains Nobles 1998, ett av dagens bästa vin. Fortfarande ungt, aprikos, apelsinblom, mycket frisk som gör att sötman inte framträder alls, strålande balans och grym eftersmak. Finns dock ej i Sverige.

Leon Beyer en personlig favorit som inte gillar det där med restsötman och som har mycket karaktär i sina viner. Det torra vinerna är verkligen torra och kräver uppmärksamhet av en.

Domaine Leon Boesch
Ny bekantskap, som imponerar med en champagnelik Cremant Brut Reserve 2006, rostat bröd, aprikos, citrus, äpple och gräddig mousse. Riesling Luss 2007 och Riesling Breitenberg 2007, oehört friska, rena med mineral och gröna äpplen. Gewurztraminer Grand Cru Zinnkoepflé 2007 elegant, med klassiska parfym, litche, kryddighet utan klumpig, kladdig syra. Bra priser.

Weinbach
Alla viner är värda att nämna, hög syra, eleganta med ändå koncentrerade och smakrika. Biodynamisk rakt igenom och imponerande hög nivå på alla viner, slår dock igenom på priset.

Josmeyer
Elegans rakt igenom. Balanserade, friska och med tydlig mineralkaraktär på nästan alla viner. Pinot Auxerrois 2007 stack ut, liksom Riesling Grand Cru Hengst 2007 och Gewurztraminer Grand Cru Hengst 2007 (väldigt elegant, iof ungt, för att vara denna druva).

Domini Veneti, Amarone Classico 2004

Halvflaska, druvsorter är 70 % corvina veronese, 15 % corvinone och 15 % rondinella (torkade druvor som pressas i februari, 15-25 år gamla stockar, restsocker 8 gram/liter, lagring franska ekfat). Stor doft av choklad (mörk droste, nutella), körsbär, russin fat och vaniljtobak och kaffe, smaken är fyllig, mycket fruktig, körsbär, russin, choklad, tobak och läder. Smakrik, fyllig och relativ sträv, kanske lite torrt slut och lite bränd smak. Domini Veneti, Amarone 2004: 3 p av 5

Gambero Rosso - smak av Italien

I går filmen Gomorra (dyster, mörk, blodig - skitbra maffiafilm helt enkelt). Idag stor italiensk vinprovning på Grand Hôtel, när Gambero Rosso, en mängd kända producenter åker runt om Europa och visar upp sina viner, gjorde ett stopp i Stockholm. Jag hann inte med att prova alla producenter och långt ifrån alla viner. De här var mest minnesvärda:

Allegrini Amarone 2004
Stor fruktig doft, mörka körsbär, russin och fat. Mörk choklad och aningen kaffe finns i bakgrunden. Ung och mycket fruktig smak med balanserade tanniner, viss syrlighet, russin, körsbär och även lite mandelmassa. Bra, som vanligt.

Poggio Al Tesoro, Toscana IGT 2005 (Allegrini)
Cabernet sauvignon, merlot och cabernet franc. Örtig doft med dill som första intryck, tydlig fatkaraktär, rostat kaffe, smörig popcorn och vanilj. Smakrik.

La Poja 2004 (Allegrini)
Nästan blommig doft, mörka bär (bigaråer), tydliga fat, russin och mycket fruktig smak. Kraftfull men balanserad och komplex. Bra, som vanligt.

Tenuta Greppo Biondi Santi 2004
En klassisker från Brunello di Montalcino (var synonymt med Brunello di Montalcino länge). Doften sticker ut med apelsin/blommor, romerska bågar och lite fikontoner. Smaken är fruktig med tydlig strävhet, fatkaraktären är väl integrerad och vinet är smakrikt. Inte så torrt som jag hade förväntat mig. Gott, men dyrt (ca 750 kr). I och för sig valuta för pengarna med sin unika karaktär när många är mainstream...
Noa Sicilia IGT 2006 (Cusumano)
Nero d'Avola, cabernet sauvignon, merlot. Mycket fruktig och mycket nya fat, choklad, mörka bär, svarta vinbär. Tydlig strävhet med aningen lakrits och lite bittert slut. Maffigt, smakrikt och fylligt.

Sito Moresco Langhe 2006 (Gaja)
Stor doft, mörka körsbär och tydlig fatkaraktär med vanilj choklad. Fortfarande ung och lite grön. Smakrikt och fylligt. Bör lagras.

Sperss Langhe Nebbiolo 2004 (Gaja)
Stor, komplex doft, med fatvanilj, tobak och körsbär. Fruktig och sträv smak, vanilj, tobak och körsbär (körsbärskärnor). Smakrikt och fylligt, forftarande ungt. Bör lagras.

Castello Monaci - Artas primitivo Salento IGT 2006 (Gruppo Italiano Vini)
Ny producent och nytt vin för mig. Stor doft med tydlig fatkaraktär, mörka bär, rostat kaffe och choklad. Tänker på toppzinfandel från Kalifornien. Det här är ett bra vin, mjuka tanniner, fylligt, slånbär, björnbär och bra syra med eldigt slut (14,5 %), inga brända toner eller syltiga inslag.

Santi - proemio Amarone 2005 (Gruppo Italiano Vini)
Corvina och Corvinone. Modern stil med mycket fat, vanilj och mycket frukt, russin, körsbär, mörk choklad, sötlakrits och lite bitterhet och väl balanserade tanniner. Smakrikt och fylligt.

Montesodi Chianti Rufina 2004 (Marchesi de Frescobaldi)
Stor doft, fat, kaffe och körsbär, mörk choklad, rostade ekfat, mycket fruktig med bra strävhet. Smakrikt och fylligt. Nedsatt pris på bolaget...

Mormoreto Toscana IGT 2004? eller 2006? (Marchesi de Frescobaldi)
Osäker på årgången (2006 enligt Gambero Rosso, 2004 enligt leverantörens hemsida). Nåväl det är ett maffigt vin, med mycket av allt, speciellt strävhet som visar att vi ber inte om ursäkt. Lagra det här! Bordeauxblend, ungt, stor doft av mörka bär, körsbär, mycket fruktigt, kaffe, rostade ekfat. Lång eftersmak.

Pomino Benefizio 2006 (Marchesi de Frescobaldi)
En av få vita. 100 % Chardonnay. Var tidigare klumpig och för mycket fat. Nu frisk, fräsch citrus, nötter, tropisk frukt, aprikoser och rostade fattoner. Smakrikt och fylligt. En positiv överaskning.

Radici Taurasi Riserva 1997 (Mastroberardino)
Utvecklat komplex vin med doft och smak av apelsinskal, läder, choklad (romerska bågar) och fat. Smakrikt och med frukten i behåll. Imponerande.

Pinot bianco Penon 2007 (Nals Margreid, Alto Adige)
Ny bekantskap och finns inte representerad i Sverige, ännu? För det här är bra (alla viner). Ren mycket frisk, med citrus och mineral. Aromatisk avslutning och aningen fet stil.

Pinot grigio 2007
30 % har lagrats på stora ektunnor. Stor doft med kryddor, citrus och melon, mycket frisk smak med citrus, aningen aromatisk.

Sauvignon blanc 2007
Stor explosiv drutypisk doft, mycket aromatisk, krusbär, nässlor och vinbärsblad. Smaken är aningen fet, med krusbär, nässlor och citrus. Nästan mer druvkaraktär än man kan önska.

Gewürztraminer Baron Salvadori 2007
Druvtypisk doft av lychee, rosor och mysk. Frisk och fräsch smak och inte alls klumpig. 8 gram restsocker.

Lagrein 2007
Ej fatlagrat. Frisk fruktig doft av körsbär och örter, mjuka tanniner och mycket fruktigt, lite kärnig avslutning. Att dricka nu.

Anticus - Riserva 2005
100 % merlot. Stor doft av mörka bär och plommon, tydlig rostade fat, choklad och mockatoner. Smakrikt, och aningen utvecklat, läder, mörka bär och fat. Bra frukt och avrundade tanniner. Gott!

Barolo 2004 (Pio Cesare)
Stor kraftfull doft av mörka bär, nya fat, torkad frukt (russin och fikon) och vanilj, strävt men med balanserad frukt och mycket friskt.

Barberesco 2004 (Pio Cesare)
Ännu mer nya fat, doft av bourbon, fat (kola och fudge) och vanilj, mycket fruktig och strävt vin, komplexa toner av körsbär, lakrits och russin.

Marchese di Villamarina Alghero 2003 (Tenute Sella & Mosca)
Vin från Sardinien är inte varje dag, här 100 % cabernet sauvignon. Stor doft, fat, kaffe, örter och svarta vinbär. Stramt, aningen utvecklat vin med bra frukt, doften kommer igen i smaken. Något torrt slut.

Chateau La Tour de By 04 & Masi Compofiorin 05

Äntligen fredag. Rotsakerna är i ugnen och den hängmörande biffen från Gotland (inköpt på NK, schwein teuer...) väntar på att bli stekt. Då J ammar och inte är så pigg på att dricka, så blir det halvflaska som gäller. Skralt utbud på bolaget - det blir La Tour de By. Knuten doft, händer inget, va fan är det smygkork? Hade tidigare under dagen läst bloggen Drucket och förväntat mig en hop av intryck (Drucket provade i och för sig för mer än 1 år sedan, men ändå). Vinet är lite jordigt, grönt med inslag av järn, och aningen svarta vinbär. Om jag ska vara positiv så kanske det finns lite choklad i bakgrunden. Mest lingonsyrligt och ingen större strävhet, känns eldigt, och lite kärv bitterhet - långt ifrån bolagets beskrivning ...
Chateau La Tour de By 2004: 1 p av 5

Jag öppnar istället den andra halvflaskan som jag köpte idag. Masi Campofiorin 2005 (måste ju ha ett någorlunda vin till den hängmörade biffen. Här doftar och smakar det desto mer: vinet är mycket frisk, med körsbär, mandelmassa, vanilj, gräs och torkad frukt och choklad! Heja Italien! Och den kommer säkerligen blir bättre om några timmar (vilket knappast bordeauxen blir).
Masi Compofiorin 2005: 3 p av 5

Côte Rôtie Fortis & Château de Rochemorin 2006

Cote Rotie Fortis 2004 från Domaine du Monteillet exploderar i typiska syrahtoner av peppar (rosépeppar och svartpeppar), och jag associerar nästan till mentol i det första intrycket. Fatkaraktären är tydlig men inte besvärade, det finns gott om rökiga toner som salami och gummi. Häftigt! Smaken är fruktig (hallon och mörka bär, björnbär) med tydlig strävhet. Rosépepparn finns där men även lakrits, (typ fishermans friends), viol och enbär. Köttigheten ligger i bakgrunden. Går att lagra men är god redan nu (färgen är röd med rödbrun kant). Vinmakare är Stéphane Montez, en av de yngre i regionen, och som ofta tagit över från sin far. Montez gillar att använda mycket fat. Hans toppvin är Grand Place där 30-40 månader på ekfat inte är ovanligt. Fortis har säkerligen legat 18-20 månader. Efter ett par timmars luftning öppnar vinet upp sig och blir mer elegant och harmoniskt. Till älgsteken, som är kryddad med bland annat enbär, sitter den som en smäck!
Côte Rôtie Fortis 2004: 3,5 p av 5

Château de Rochemorin 2006 från Pessac-Leognan är mycket friskt och rökig. Grapefrukt och krusbär och limesaft. De rostade faten går inte att missa och det finns tydliga vaniljtoner, nötter och en aningen tropisk frukt. Till chevretoasten går den alldeles utmärkt. Fortfarande ung, går att lagra. Bra vin för knappt 150 spänn på bolaget.
Château de Rochemorin 2006: 3,5 p av 5

Kompisen M har tagit med en söt (men frisk) muskat från Piedmonte, Nivole från Michele Chiarlo. Aromatisk och blommig, aprikos och fläder i doften. Smaken är lite pärlande och vinet är verkligen läskande. Endast 5 volymprocent (jäsningen stoppas genom snabb nerkylning av musten). Till det kör vi panacotta (passionsfrukt). Gott!
Nivole: 3 p av 5

Durfort-Vivens 2001 och Voss Estate 2005

Lördag kväll 3 feb 2009. Blir bjuden på oxfilé och potatisgratäng hos Anna och Peter ute på Värmdö. Öppnar en Ch Durfort Vivens, Margaux 2001 (cabernet sauvignon 70%, merlot 20%, 10% cabernet franc) som jag haft i deras källare. Dekanterar och luftar ett par timmar före servering. Doften är stor och typisk: svarta vinbär, fat, stall och aningen jordig, en viss buljongkaraktär som avslöjar att den kanske är lite over the hill. Smaken är liknande och taninerna är inte särskilt närvarande, ganska elegant men ganska kort eftersmak och tankarna går till jod. Hade förväntat mig mer, men maten var kanon...
Chateau Durfort Vivens 2001: 2,5 p av 5

Dagen efter bjuder de på köttfärsfocaccia, recept av Karin Fransson (Hotell Borgholm). Till det öppnar vi en Voss Estate pinot noir 2005, Martinborough Nya Zeeland. Träffade vinmakaren och ägaren Gary Voss på bröllopsresan för ett par år sedan så vinet har en extra plats i vinhjärtat. Vinet är mycket fruktigt med kryddighet och pinot noir-karaktär. Jag hittar jordgubbar, fat och aningen lingonsyrlighet, men även ingerfära och cola och fat. Saknar lite struktur och tanniner och blir lite för eldigt och nya världen-söt för mig. Men Martinborough pinot är mer syltig är tex Central Otago, Nelson eller Marlborough som har lite kyligare klimat. Helt godkänd, men 2006 har mer kraft och har ju vunnit guld på Wine Challange i London. Väntar på att 2007an dyker upp på bolaget snart, tyvärr knappast under 200 kr längre, som 06an och 05an såldes för.
Voss Estate 2005 pinot noir: 3,5 p av 5